Välkommen till stall Bol Anita
Hejsan.
Jag heter Amanda och är 16 år och har haft en egen blogg en längre tid men tänkte nu börja skriva på denna blogg lite mer om min familj och våra hästar. Det är alltså jag som kommer att skriva här på bloggen.
Våran familj består av mamma Ros-Marie, pappa Thomas, Amanda (jag), Samuel (7) och Alva (5). Tillsammans äger vi 3 travhästar. Bol Anita (bollan), Järvsö Jo (jojje) och Synna. Vi bor 2 mil söder om luleå och 3,5 km från oss har vi våra hästar. Samuel och Alva, här 5 och 3 år gamla.
Det här med hästar började med att jag alltid älskat hästar och tillbringade mycket tid med min moster i stallet samt en hel del med sanne. År 2000 vågade inte min pappa röra vid en häst, han var livrädd. Men knappt ett år senare köpte vi våran första häst ludde. Med honom lärde vi oss otroligt mycket. Men tyvärr fick vi ta bort honom 2 år senare då han slet sönder gaffelbandsfästet, och inget gick att göra :'(
Vi var hästfria drygt ett år innan vi köpte Bol Anita från norge i Maj -05. Hon hade sprungit in 29.000 kr då och hade galopperat i varenda lopp, och rekordet var typ 39,6m... Vi köpte henne utan större förhoppningar, vi ville ju bara hålla på med trav för att vi tyckte det var en bra idé då jag ville ha hästar, och pappa och mamma kände att de skulle vara kul att hålla på med trav . De hade innan hästarna "tog över" tävlat framgångsrikt med schäferhundar flera år.
Vi fick hem henne och startade första gången när vi hade haft henne i 2 månader. Det gick dock inte så bra, hon galopperade, och galopperade osv. flera starter. Tills en magisk kväll i November 2005. 4 var datumet, lopp 1 spår 6. Per Gustafsson körde för andra gången, och hon tog ledningen och ledde från start till mål, helt överlägsen, och sänkte rekordet med 7 sekunder.
Efter det är allt en saga. Sagan har dock haft otroligt mycket otur, trots framgångarna. Hon har idag sprungit in drygt 560.000kr, vunnit 18ggr och har i rekord 26.3m.
Det går inte att beskriva med ord hur mycket vi älskar denna individ. Man tror nästan att hon är en människa. Det är helt galet. Jag förstår knappt själv, det enda jag vet är att det kan inte finnas någon som är som henne. hon är helt underbar, fantastisk.. jaa, ord kan inte beskriva denna vackra häst <3
ca 1 år efter vi köpt bollan köpte vi synna. vi har tränat, kvalat, startat, tränat, kvalat..... men hon tycks inte funka helt. En otroligt kapabel och fin häst som vi inte kunde skicka iväg så hon betäcktes istället och väntar föl efter Järvsöviking, fölet väntas komma inom de närmsta 5 dagarna! Vi är så spännda! kan knappt sova på nätterna!
I samband med att bollan tävlade i dubbelcupsfinalen på hagmyren i maj 2007 tog vi även med synna och startade henne i bollnäs dagen efter. båda galopperade dock, men denna resa ledde till något annat. När vi kom till bollnäs så var det nästan inga folk där. En lastbil var där och den var från norge. Jag å pappa gick å satte oss i restaurangen och köpte en dricka, och där satt jon a högstad så vi började prata med honom. vi visste inte helt om det var han, vi såg att det stod Alm Rau Jo och Rigel Jo och Kjöstad Jo m.f på lastbilen som var där men visste inte om det var han till en början. men ganska snabbt förstod vi att det var han och vi satt å pratade kanske i 2 timmar. Helt plötsligt frpgar pappa "du har ingen häst du säljer då?" hmm.. han funderade. "nej"... "eller ja kanske.. Järvsö Jo". heheh vi pratade inte så mkt om det mer men pappa ringde upp 1,5 månad senare å frågade om man fick köpa honom. Jon var ju knappt seriös när han sa det så han var tvungen fundera men tillslut så fick vi köpa honom. Så I oktober 2007 mötte vi Jon och Jojje vid norska gränsen. Han var något av det snyggaste som fanns. möörkbrun, nästan svart, ganska mkt man å lugg, å en hjärtforman stjärn i pannan. kärlek vid första ögonkastet.
Denna individ har vi nu lärt känna och han är som en ängel att hålla på med, så himla kelig. däremot kan det inte finnas någon häst på denna jord som är rädd för mygg som han är. bara han ser en mygga blir han helt vild och springer runt i hagen. jag överdriver inte, när han SER en ;) haha på sommrarna så står han aldrig still. han brukar variera med att gå/springa en åtta i hagen och bara runt,runt. snart går han så djupa spår att vi knappt ser han, haha.
han charmar alla, en riktig charmör. i princip alla som ser han blir helt fäst vid honom, men det måste vara ett knep för att vet att han är så himla söt så han får alla på fall, men sen kan han vara lite busig å få för sig saker haha våran sötnöt!
De två första starterna han gjorde för oss var helt obeskrivliga. Ni kan inte förstå hur chockad jag var. Jag var jätterädd att han inte ens skulle kunna gå 30 i första starten. Men tji fick jag! Första 500 öppnades på 23,5 å då var han påväg fram i tredjespår ;o sen gick han i dödens resten av loppet och blev 2a, en knapp längd efter vinnaren på tiden 26,0ak. jag var så himla chockad. jag grät av glädje, jag hade nu kämpat med denna häst i ett års tid.
andra starten gick också gallant. dock galopperade han efter 150m, men ställde sig, kom ifatt fältet och var sist in på upploppet men spurtade hur bra som helst till andraplatsen på 26,1gM. Starten efter var han favorit på v75. huvva. 4 spår första varvet å sen vare inte riktigt rätt med han. sedan dess har det gått troll i honom. han är så knepig... men vi hoppas få till honom nu till hösten.
Idag är bollan å jojje sjuka. De har varit sjuka i 1,5 månads tid och man har inte märkt något på dom alls. det enda är att dom inte presterar så bra i lopp. bollan gick trots en kraftig infektion 27,5 men vi märkte att allt inte stod rätt till. när vi tog blodprov så fick vi svaret på att de va nå fel iaf. sen vad det är för fel på dom har vi ingen aning. i 1,5 månads tid har vi tagot blodprov på dom varje vecka och det blir bara sämre och sämre. HB:t var en stund nere under 100 ;o trots att dom bara gick/går i hagen. veterinärerna fattade ingenting å vet inte vad det är. Det låter som att vi har de som Västerbo Paradise har, å dom vet inte heller VAD han har, men vi har exakt samma symptom. Hade inte blodvärdena varit åt skogen så hade man trott att de va startklara.
det är på bättringsvägen nu och vi hoppas kunna börja träna dom lite smått på 2 veckor.
tack för att du tittade förbi och hoppas du kommer tillbaka och läser. kommer skriva om vardagen och träningen med hästarna och lägga upp maassa bilder :)
lämna gärna en kommentar :)
Jag heter Amanda och är 16 år och har haft en egen blogg en längre tid men tänkte nu börja skriva på denna blogg lite mer om min familj och våra hästar. Det är alltså jag som kommer att skriva här på bloggen.
Våran familj består av mamma Ros-Marie, pappa Thomas, Amanda (jag), Samuel (7) och Alva (5). Tillsammans äger vi 3 travhästar. Bol Anita (bollan), Järvsö Jo (jojje) och Synna. Vi bor 2 mil söder om luleå och 3,5 km från oss har vi våra hästar. Samuel och Alva, här 5 och 3 år gamla.
Det här med hästar började med att jag alltid älskat hästar och tillbringade mycket tid med min moster i stallet samt en hel del med sanne. År 2000 vågade inte min pappa röra vid en häst, han var livrädd. Men knappt ett år senare köpte vi våran första häst ludde. Med honom lärde vi oss otroligt mycket. Men tyvärr fick vi ta bort honom 2 år senare då han slet sönder gaffelbandsfästet, och inget gick att göra :'(
Vi var hästfria drygt ett år innan vi köpte Bol Anita från norge i Maj -05. Hon hade sprungit in 29.000 kr då och hade galopperat i varenda lopp, och rekordet var typ 39,6m... Vi köpte henne utan större förhoppningar, vi ville ju bara hålla på med trav för att vi tyckte det var en bra idé då jag ville ha hästar, och pappa och mamma kände att de skulle vara kul att hålla på med trav . De hade innan hästarna "tog över" tävlat framgångsrikt med schäferhundar flera år.
Vi fick hem henne och startade första gången när vi hade haft henne i 2 månader. Det gick dock inte så bra, hon galopperade, och galopperade osv. flera starter. Tills en magisk kväll i November 2005. 4 var datumet, lopp 1 spår 6. Per Gustafsson körde för andra gången, och hon tog ledningen och ledde från start till mål, helt överlägsen, och sänkte rekordet med 7 sekunder.
Efter det är allt en saga. Sagan har dock haft otroligt mycket otur, trots framgångarna. Hon har idag sprungit in drygt 560.000kr, vunnit 18ggr och har i rekord 26.3m.
Det går inte att beskriva med ord hur mycket vi älskar denna individ. Man tror nästan att hon är en människa. Det är helt galet. Jag förstår knappt själv, det enda jag vet är att det kan inte finnas någon som är som henne. hon är helt underbar, fantastisk.. jaa, ord kan inte beskriva denna vackra häst <3
ca 1 år efter vi köpt bollan köpte vi synna. vi har tränat, kvalat, startat, tränat, kvalat..... men hon tycks inte funka helt. En otroligt kapabel och fin häst som vi inte kunde skicka iväg så hon betäcktes istället och väntar föl efter Järvsöviking, fölet väntas komma inom de närmsta 5 dagarna! Vi är så spännda! kan knappt sova på nätterna!
I samband med att bollan tävlade i dubbelcupsfinalen på hagmyren i maj 2007 tog vi även med synna och startade henne i bollnäs dagen efter. båda galopperade dock, men denna resa ledde till något annat. När vi kom till bollnäs så var det nästan inga folk där. En lastbil var där och den var från norge. Jag å pappa gick å satte oss i restaurangen och köpte en dricka, och där satt jon a högstad så vi började prata med honom. vi visste inte helt om det var han, vi såg att det stod Alm Rau Jo och Rigel Jo och Kjöstad Jo m.f på lastbilen som var där men visste inte om det var han till en början. men ganska snabbt förstod vi att det var han och vi satt å pratade kanske i 2 timmar. Helt plötsligt frpgar pappa "du har ingen häst du säljer då?" hmm.. han funderade. "nej"... "eller ja kanske.. Järvsö Jo". heheh vi pratade inte så mkt om det mer men pappa ringde upp 1,5 månad senare å frågade om man fick köpa honom. Jon var ju knappt seriös när han sa det så han var tvungen fundera men tillslut så fick vi köpa honom. Så I oktober 2007 mötte vi Jon och Jojje vid norska gränsen. Han var något av det snyggaste som fanns. möörkbrun, nästan svart, ganska mkt man å lugg, å en hjärtforman stjärn i pannan. kärlek vid första ögonkastet.
Denna individ har vi nu lärt känna och han är som en ängel att hålla på med, så himla kelig. däremot kan det inte finnas någon häst på denna jord som är rädd för mygg som han är. bara han ser en mygga blir han helt vild och springer runt i hagen. jag överdriver inte, när han SER en ;) haha på sommrarna så står han aldrig still. han brukar variera med att gå/springa en åtta i hagen och bara runt,runt. snart går han så djupa spår att vi knappt ser han, haha.
han charmar alla, en riktig charmör. i princip alla som ser han blir helt fäst vid honom, men det måste vara ett knep för att vet att han är så himla söt så han får alla på fall, men sen kan han vara lite busig å få för sig saker haha våran sötnöt!
De två första starterna han gjorde för oss var helt obeskrivliga. Ni kan inte förstå hur chockad jag var. Jag var jätterädd att han inte ens skulle kunna gå 30 i första starten. Men tji fick jag! Första 500 öppnades på 23,5 å då var han påväg fram i tredjespår ;o sen gick han i dödens resten av loppet och blev 2a, en knapp längd efter vinnaren på tiden 26,0ak. jag var så himla chockad. jag grät av glädje, jag hade nu kämpat med denna häst i ett års tid.
andra starten gick också gallant. dock galopperade han efter 150m, men ställde sig, kom ifatt fältet och var sist in på upploppet men spurtade hur bra som helst till andraplatsen på 26,1gM. Starten efter var han favorit på v75. huvva. 4 spår första varvet å sen vare inte riktigt rätt med han. sedan dess har det gått troll i honom. han är så knepig... men vi hoppas få till honom nu till hösten.
Idag är bollan å jojje sjuka. De har varit sjuka i 1,5 månads tid och man har inte märkt något på dom alls. det enda är att dom inte presterar så bra i lopp. bollan gick trots en kraftig infektion 27,5 men vi märkte att allt inte stod rätt till. när vi tog blodprov så fick vi svaret på att de va nå fel iaf. sen vad det är för fel på dom har vi ingen aning. i 1,5 månads tid har vi tagot blodprov på dom varje vecka och det blir bara sämre och sämre. HB:t var en stund nere under 100 ;o trots att dom bara gick/går i hagen. veterinärerna fattade ingenting å vet inte vad det är. Det låter som att vi har de som Västerbo Paradise har, å dom vet inte heller VAD han har, men vi har exakt samma symptom. Hade inte blodvärdena varit åt skogen så hade man trott att de va startklara.
det är på bättringsvägen nu och vi hoppas kunna börja träna dom lite smått på 2 veckor.
tack för att du tittade förbi och hoppas du kommer tillbaka och läser. kommer skriva om vardagen och träningen med hästarna och lägga upp maassa bilder :)
lämna gärna en kommentar :)
Kommentarer
Postat av: Alva
Fina bilder söta bilder på mig och samuel.
Trackback
